Det stora i det lilla
Utställningen Det stora i det lilla visas i galleri Ibis i Vasa från 13.5.-11.6.
Näyttely Pienuuden mahtavuus on esillä Vaasan galleria Ibiksessa 13.5.-11.6.
The exhibition The grandeur of the small is shown at gallery Ibis in Vaasa from May 13th to June 11th.
Gullhorn, keltasarvikka, yellow stagshorn
Gullhornet, eller hjorthornssvampen, är en liten svamp som växer på död ved. Den är en viktig nedbrytare i skogen och syns huvudsakligen i september och oktober.
Keltasarvikka on pieni lahottajasieni joka näkyy metsissä koko maassa syyskuusta lokakuuhun.
The yellow stagshorn, Calocera viscosa, is a small fungus that grows on decaying wood. It's common and can be seen in September and October.
Mjölonkvast, sianpuolanversopöhö, parasite on bear berry
Mjölonkvasten är en mikroskopisk, parasitisk svamp som gör att mjölonets blad och stam blir röda. Mjölonet ser ut som och växer på samma platser som lingon, men saknar de mörka körtelprickar som lingonet har på bladens undersida.
Sianpuolanversopöhö on sianpuolukan sienitauti, joka tekee koko kasvista punaisen. Sianpuolukka näyttää puolukalta ja esiintyy myös samoilla alueilla, mutta sillä ei ole lehtien alla puolukan tavoin pilkkuja.
Exobasidium uvae-ursi is a fungal parasite of bearberry. When infected, the leaves and stem of the bearberry turn red.
Mosaiktrollslända, ruskoukonkorento, brown hawker
Trollsländans stora mellankropp hyser starka vingmuskler. De fyra vingarna är oumbärliga för ett rovdjur som trollsländan – trots sin genomskinlighet är vingarna starka och hållbara. Ryggsidans blåa prickar finns endast hos hanen.
Sudenkorennon kookas keskiruumis koostuu vahvoista lentolihaksista. Yhdessä neljän kestävän siiven kanssa nämä tekevät sudenkorennoista tehokkaan saalistajan. Selkäpuolen siniset pisteet esiintyvät ainoastaan koirailla.
The dragonfly’s thorax is a bulky, muscular thing. The large muscles, in combination with the four strong and durable wings, make dragonflies impressive predators. The blue spots on the thorax are only present in the males of the species.
Maskros, voikukka, dandelion
I motsats till de flesta andra växter förökar sej maskrosor vanligen utan pollination – fröna som bildas ger alltså kloner eller kopior av moderplantan. Maskrosornas utbredning på gräsmattan och andra marker försnabbas dessutom av att de kan spridas med hjälp av sina rötter.
Voikukat leviävät nopeasti johtuen niiden suvuttomasta lisääntymisestä. Tämä tarkoittaa, että kasvi tuottaa siemeniä ilman pölytystä, eli klooneja. Voikukat myös leviävät juurtensa avulla.
Dandelions are common plants that reproduce clonally; that is, they produce seeds without pollination. This cloning, in combination with the ability to spread via its roots, means that dandelions can cover large areas quickly.
Ormbär, sudenmarja, herb-paris
Trots sin släktskap med liljeväxter ser ormbäret annorlunda ut med sin speciella, gul-gröna blomma. Den växer på skuggiga och fuktiga ställen, och bäret är giftigt.
Sudenmarja kasvaa varjoisilla ja kosteilla paikoilla koko maassa ja yksilö tuottaa yhden myrkyllisen marjan.
The herb-paris grows in shady and damp places and produces a single poisonous berry.
Kärrspindel, rantahämähäkki, raft spider
Liksom namnet antyder lever kärrspindeln på våtmarker där den jagar såväl insekter som fiskyngel. Den är en av våra största spindelarter – honans kropp (utan ben) kan bli upp till 22 mm lång.
Rantahämähäkki on Suomen suurimpia hämähäkkejä - naaraan ruumis (ilman raajoja) voi olla jopa 22 mm pitkä. Laji saalistaa hyönteisiä ja sammakonpoikia soilla ja rannoilla.
The raft spider is a large hunter on wetlands. Its favourite prey are insects and tadpoles.
Storsileshår, pitkälehtikihokki, great sundew
Storsileshåret, även kallad långbladig daggört, är en köttätande växt som lever på myrar och kärr. De klibbiga körtelhåren på bladen avger en söt doft som lockar insekter. Sileshåret lever på de näringsämnen som avges då bytet långsamt bryts ner.
Pitkälehtikihokki on soilla kasvava lihansyöjäkasvi. Se houkuttelee hyönteisiä makealla tuoksullaan ja sulattaa saaliin ravinnokseen.
The great sundew is a carnivorous plant which uses mainly insects as its source of nutrition. It grows on wetlands in all of Finland.
Brudborste, huopaohdake, melancholy thistle
Jämfört med andra tistlar har brudborsten väldigt få och små taggar och är en av de få tistlar som älgar tycker om att äta. I Norden har brudborstens blad använts till färgning av textiler, medan den i 1600-talets England ansågs kunna bota melankoli – därav det engelska namnet Melancholy Thistle.
Huopaohdakkeen piikit ovat muihin ohdakkeisiin verrattuna pienet ja harvalukuiset. Siksi se onkin yksi harvoista ohdakelajeista, joita hirvikin syö. Pohjoismaissa sitä on käytetty tekstiilien värjäykseen kun taas englanninkielinen nimi, Melancholy Thistle, tulee kasvin käytöstä lääkkeenä melankoliaan 1600-luvulla.
The thorns of the melancholy thistle are few and small compared to with thistles – for that reason it’s the only thistle that elk (moose) eat. The intriguing name comes from its use as medication against melancholy in the 1600s in England. In the Nordic countries, it was used for dyeing of textiles.
Guldögonslända, harsokorento, green lacewing
Guldögonsländorna är små nattaktiva nätvingar som har särskilda hörselorgan på framvingarna för att skydda sej mot fladdermöss. Larverna äter bladlöss och kallas ibland bladluslejon – de vuxna lever på pollen och nektar.
Harsokorennot ovat öisin liikkuvia verkkosiipisiä hyönteisiä jotka käyttävät etusiipien kuuloelimiä havaitakseen saalistajiaan, lepakoita. Toukat saalistavat kirvoja kun taas aikuiset harsokorennot käyttävät siitepölyä ja mettä ravintonaan.
Green lacewings, also called stinkflies, are nocturnal creatures that protect themselves against their biggest threat, bats, by using the hearing organs on the forewings. The larvae are predators that prey on aphids, which has given them the name aphid lions (similar to ant-lions). The adults mainly eat pollen and nectar.
Myrlejon, muurahaisleijona, ant-lion
Den vuxna myrlejonsländan äter nektar och pollen. Larven, som syns på bilden, är mer jaktlysten och lever på myror och andra insekter som den fångar i sin fallgrop. Den gräver ner sin bakkropp i sanden och väntar – om en myra börjar halka ner, skvätter myrlejonet sand på den tills den ramlar ner i de stora käkarna.
Aikuisena muurahaisleijonaa kutsutaan aitomuurahaiskorennoksi, jolloin se syö pääasiassa siitepölyä ja mettä. Sen sijaan muurahaisleijona, eli lajin toukka, saalistaa muurahaisia ja muita hyönteisiä pyyntikuopallaan.
The habits of the adult and larval stages of the ant-lion are drastically different; as winged adults, they are known as antlion lacewings and live off of pollen and nectar, whereas the larvae hunt ants with sand pit traps.
Röd flugsvamp, punakärpässieni, fly agaric
De vita fläckarna på flugsvampen är rester av den tunna hinna som täcker svampen helt då den först kommer upp ur marken. Största delen av svampen, mycelet, finns som tunna trådar under marken där den lever i symbios med bland annat tallar. Den är vanlig i hela Finland.
Kärpässienen valkoiset täplät ovat jäänteitä suojakalvoista, joka peittää koko sienen kun se ensin nousee maasta. Suurin osa sienestä on rihmastona maan alla jossa se elää symbioosissa mm. männyn kanssa.
The characteristic white spots on the fly agaric are remnants of a thin film that covers the mushroom completely when it first emerges from the soil. The main part of the fungus, the mycelium, consists of thin threads that grow underground and is in direct contact with pines and other trees that it lives in symbiosis with. The fly agaric is common in all of Finland.
Björnmossa, korpikarhunsammal, common haircap
Den vackra björnmossan växer i tuvor som nästan ser ut som en skog i miniatyr. Den trivs på väldigt fuktiga platser och om man drar ut en enskild planta ur sin tuva kan den vara upp till 40 cm lång. Precis som mossor i allmänhet saknar björnmossan rötter.
Karhunsammalmatot muistuttavat jonkin verran pieniä metsiä. Korpikarhunsammal viihtyy kosteilla paikoilla ja voi kasvaa jopa 40 cm pituiseksi. Kuten muutkin sammaleet, karhunsammaleella ei ole juuria.
The large mats of this beautiful moss look a bit like a forest in miniature. The haircap can be up to 40 cm long and grows in very humid places, like bogs. Like all mosses, the common haircap has no roots.
Iskristaller, kuurankukkia, ice crystals
Beroende på temperatur och luftfuktighet kan iskristaller skapa otaliga former och bryta ljus på många olika sätt. Här har kristallerna bildats på ett gammalt glasväxthus.
Jääkiteiden monenlaiset muodot määräytyvät lämpötilan ja ilmankosteuden mukaan. Nämä kuurankukat koristelivat vanhaa lasista kasvihuonetta.
The shape of ice crystals is determined by temperature and humidity. Because of the way they refract light, they are responsible for many beautiful optical phenomena.
Slåtterblomma, vilukko, marsh grass of Parnassus
Slåtterblomman är en liten växt som är vanligast på tämligen karga, men kalkrika, områden. De vackra detaljerna i kronbladen utgörs av nerver som leder vätska. Den var förr ett tecken på att det var dags för slåttern att inledas och kunde också användas som ögondroppar.
Vilukko on pieni kasvi joka usein kasvaa karuilla mutta kalkkipitoisilla alueilla. Terälehtien kauniit kuviot muodostuvat suonista, joissa liikkuu nesteitä. Vilukko kukkii niiton aikoihin, mistä laji on saanut ruotsinkielisen nimensä. Suomenkielinen nimi tulee luultavasti siitä, että se kasvaa viileillä paikoilla, kuten kosteikoilla.
The marsh grass of Parnassus is a small plant that grows in relatively harsh but calcareous places. The beautiful details in the petals are actually veins that transport liquids. The Swedish name, slåtterblomma, tells of it being an indicator that the time for haymaking is coming.
Segeltrollslända, hukankorento, skimmer
En trollslända lever största delen av sitt liv – upp till flera år – under vattenytan. Redan som nymf, som den vattenlevande larven kallas, är den ett effektivt rovdjur som livnär sej på bl.a. mygglarver. Den färdigutvecklade sländan kryper upp ur vattnet och tar sej ur sitt sista nymfskinn, fyller vingarna med vätska och sitter stilla i solskenet tills den har hårdnat.
Sudenkorennot viettävät suurimman osan elämästään – jopa monta vuotta -- veden alla. Jo vedessä elävä toukka on tehokas saalistaja, joka mm. syö hyttysen toukkia. Valmiiksi kehittynyt sudenkorento nousee vedestä maalle, missä se kuoriutuu, täyttää siivet nesteellä ja istuu paikoillaan auringonpaisteessa kunnes ruumis on kovettunut.
Dragonflies spend most of their lives under water – up to several years. Just like the adults, the nymphs (as the larvae are called) are fierce predators that prey on mosquito larvae and other invertebrates. When reaching the last developmental stage, the dragonfly crawls out of the water, emerges from its last nymphal skin, fills the wings with liquid, and rests in the sunshine until it hardens.
Slaguggla, viirupöllö, Ural owl
Keratin, ett protein som även finns i vår hud och naglar, bildar med oljor ett vattentätt lager som håller fågeln torr. Ugglornas fjädrar skiljer sej från andras genom att de dämpar ljudet från luftturbulens. Slagugglan finns i de södra och mellersta delarna av landet i gran- och blandskogar.
Keratiini, proteiini joka on myös ihmisten ihossa ja kynsissä, muodostaa öljyjen kanssa vesitiiviin kerroksen, jonka ansiosta lintu pysyy kuivana. Toisin kuin muilla linnuilla, pöllöjen sulat vähentävät turbulenssin aiheuttamaa ääntä. Viirupöllö viihtyy kuusi- ja sekametsissä maan etelä- ja keskiosissa.
In combination with oils, keratin, a protein that is also present in our skin and nails, creates a waterproof layer that keeps birds dry. Owl feathers are different from those of other birds by being able to mute the sound caused by air turbulence. The ural owl lives in spruce and mixed forests in the central and southern parts of Finland.